Den Skalliga Sångerskan

DEN SKALLIGA SÅNGERSKAN

av Eugène Ionesco

OM PJÄSEN

Ionesco sägs ha fått idén till pjäsen under sina studier i engelska. Läroböckernas fåniga konversationsfraser får i pjäsen symbolisera ett mänskligt umgänge som i sin rituella meningslöshet är motsatsen till all verklig kommunikation. Föreställningen ter sig vara en envägskommunikation där huvudsaken är att göra sig hörd och inte föra en sammanhängande dialog med övriga i ensemblen. Den verklighetsfrämmande dialogen där t.ex. det gifta paret plötsligt samtalar med varandra som om det vore deras första möte. När det blir som värst kan det låta så här (Svensk översättning av Hans Dahlberg).

OM EUGÈNE IONESCO

Författaren Eugène Ionesco 1909-1994

Ursprungligen från Rumänien men levde stora delar av sitt liv i Frankrike. Eugènes debuterade som pjäsförfattare sent i livet, först vid dryga 40års ålder. Ionescos pjäser klassificeras oftast inom den absurda teater exempel på pjäser är Den skalliga sångerskan, Lektionen, Stolarna och Noshörningen. Eugène är tillsammans med bla. Samuel Beckett en av de mest betydelsefulla författarna för den absurda teatern.

Utmärkande för Ionescos dramatik är driften med den traditionella teatern och det konventionella, småborgerliga livet. Ett begrepp som ofta förknippas med hans verk är antiteater. I Den skalliga sångerskan var det från början tänkt att skådespelarna i slutet skulle hoppa ned från scenen och driva ut publiken från teatern, men Ionesco tog helt oabsurdistiskt sitt förnuft till fånga och valde en mindre provocerande upplösning på sin första antiteaterpjäs. Ionesco valdes in i Franska akademin 1970 där han satt på stol nummer 6 fram till sin död. Det sägs att Eugène Ionesco aldrig lärde sig det engelska språket, utan använde sig av inpräntade fraser.